Jaha, då satt man här, på flygplatsen, påväg härifrån. Har så mycket blandade känslor. Å ena sidan känner jag mig helt hjärtekrossad, helt tom. Samtidigt är jag så stolt över mig själv att jag gjort detta och klarat ett helt år. Absolut och helt utan tvekan det BÄSTA jag har gjort i mitt liv hittills. Att säga hejdå var helt overkligt och så fel. Detta är ju mitt liv. Samtidigt vet jag att det är dags att gå vidare, är så klar som aupair. Men livet här, det kommer jag sakna så sjukt mycket! Kommer nog ta ett tag innan jag finner mig i att det är över och att jag ska gå tillbaka till ett liv hemma i Sverige. Bara av att skriva detta känner jag att tårarna bränner i ögonen. Fyfan vad jag kommer sakna mina pojkar, min värdfamilj, Greenwich, Stamford, New York, amerikaner, engelska, USA och allt som hör till. Och såklart mina fantastiska, underbara vänner här borta. Utan er hade detta året inte vart i närheten så bra som det blev. Tack alla fina, jag älskar er.
Vet att jag inte bloggat mycket alls det senaste, har varit för upptagen helt enkelt, men vi får se - kanske kommer tillbaka till bloggen och lägger upp lite bilder och så från senaste tiden. Just nu sitter jag i alla fall på Newark airport och dricker en corona och väntar på mitt flyg mot Dallas där jag sedan ska byta och flyga till Los Angeles. Dit kommer även min syster och två veckors semester väntar. SÅ skönt, och jag tackar gudarna att jag får en kul resa innan jag måste ta mitt pick och pack och åka hem till Sverige. Missförstå mig inte nu - jag ser verkligen fram emot att träffa alla därhemma och återse mitt hemland igen, men fasiken va jobbigt det känns att lämna allt här.
Nej, nu måste jag snart gå mot gaten! Puss och tack till alla som följt mitt år här! Let's go to Cali!
När mamma och Peter var här hade vi ungefär ett dygn timmsammans i min favvostad. Det blev en hel del turistande downtown - promenad från Brooklyn över bron, 9/11 memorial, Staten Island-färjan förbi Frighetsgudinnan och några timmars shopping på Century 21. Vi avslutade med middag på Carmine's nära Times Square. Italiensk restaurang som körde på familjestilen, med gigantiska portioner till för att dela. Så gott och mysigt. Efter ett hastigt hejdå var det dags för mig att ta tåget hem till CT igen. Men nu är det inte långt kvar tills vi ses igen!
Bilder från min väldigt fina helg i Newport med mamma och Peter för ungefär en månad sedan. Var så glad att få komma tillbaka till Newport sommartid så att man verkligen kunde njuta av omgivningen och få se staden i sitt rätta element. Att sedan få gå på ett otroligt vackert, äkta amerikanskt bröllop som man bara sett på film tidigare gjorde ju inte saken värre. Vi kom dit på fredagen och började med lunch på ett lobster-ställe i hamnen. Därefter sprang vi på brudparet med familj och vänner som skulle ut på segeltur och vi blev lite spontant medbjudna. Helt okej att få se Newport från en segelbåt med ett glas skumpa i handen. På kvällen var det cocktail-party på en tennisklubb där det blev ännu mer champagne, drinkar och plockmat som serverades på silverbrickor. På lördagen spenderade jag förmiddagen på stan, njöt av solen med en iskaffe och kollade lite i butiker. Sedan var det dags för vigsel, en mycket traditionell sådan i kyrkan, följt av en fantastisk middag och fest på ett mansion vid havet. Brudparet var så fina och allt var väldigt väl uppstyrt. Fotografering, snittar, champagne, 5-rätters middag, tal, bröllopstårta, vals, tomtebloss, dans, kast av bukett och en massa vin. Efterfest på balkongen avslutade kvällen och 3 timmar sömn senare var det dags för avskeds-brunch på samma ställe. Mådde väl inte på topp på bilresan till New York sedan, men det blev i alla fall en väldigt lyckad helg och jag är så glad och tacksam att jag blev medbjuden!
Har fått en del klagomål på min uppdatering så kände att det var dags nu. Livet här i staterna rullar minst sagt på och det är full rulle hela tiden, vilket kan vara förklaringen till att bloggen ekar. Här ovan är lite bilder från senaste tiden. Jag jobbar på och hämtar/lämnar på camp, åker ärenden, går på music class, badar i poolen med lillen, lagar mat, handlar, städar och alla de vanliga grejerna. Man börjar känna av att det är väldigt kort tid kvar på både mig själv och på barnen och jag gör mitt bästa att hålla uppe humöret och ta mig igenom dagarna på bästa sätt. Hur mycket jag än är redo att vara klar som aupair så kommer det göra så ont i hjärtat att säga hejdå till mina pojkar. Dom har blivit så stora, speciellt Willett som gått från i princip bebis till en liten kille som springer, klättrar, leker och pratar. Känns konstigt att lämna över till någon annan, men hoppas allt kommer gå bra och att barnen tar det bra, speciellt nu när de snart ska få ett syskon med. Kan inte förneka att jag känner mig lite stressad över allt som ska ske nu i slutet och det är jag säkert inte ensam om. Den nya tjejen kommer på torsdag och jag kan bara tänka mig vad som försigår i hennes huvud just nu, men hon verkar väldigt snäll och så så det kommer säkert gå bra. Just nu sitter jag i rummet bredvid mitt på översta våningen och där har jag även de flesta av mina saker, varav mycket ligger nerpackat i resväskor. Känns helt overkligt, att jag ska flytta ut och att någon annan kommer och tar över mitt rum, mitt jobb, min plats. Men ska bli skönt också faktiskt. Väldigt blandade känslor.
I övrigt försöker jag göra det mesta och bästa av tiden som är kvar med vännerna här borta. Sommaren har onekligen gått fort och vi ses så mycket vi kan och hinner nu det sista. Kommer nog sakna vårt Swedish crew mer än något annat här borta, men som tur är får vi ju ses hemma i Sverige snart igen ♥
Lite bilder från 4th of July-helgen som jag glömt lägga upp. Det var en väldigt bra helg, med party, fyrverkerier och massa kompishäng. Älskar den amerikanska flaggan och var så kul att få klä sig helt enligt det amerikanska temat. Tror dock vi var mer patriotiska än amerikanarna själva, haha
Lite bilder från i torsdags när vi tog en båttur ihop med min värdfamilj ut till Island beach utanför Greenwich. Tilltugg, vin och grym utsikt. Väldigt fint var det. Måste åka tillbaka dit under sommaren.
Nu sitter jag på tåget hem efter en jättefin helg i Newport och New York. Tråkigt att säga hejdå men vi ses snart igen som tur är. Mer om bröllopet och helgen kommer. Nu måste jag gå av! Puss
Har varit jättemysigt att ha mamma och Peter här i veckan. Vi har ätit och druckit massa gott, varit på stranden, kikat runt i Greenwich och Stamford och träffat min värdfamilj. Igår var vi alla ute på en båttur till en liten ö utanför Greenwich, så fint. Kul att alla fick träffas, och barnen fick sötaste Sverige-fotbolls-kläderna. Dom kommer se ut som äkta Sverige-fans, underbart. Jag har jobbat på som vanligt i veckan men nu har jag ledigt fredag till måndag. Vi kom precis till fina Newport då vi nämligen ska på bröllop här i helgen! (Peters kusin gifter sig). Cocktailparty ikväll, vigsel och fest imorgon och brunch på söndag, allt är väldigt påkostat och stort. Ska bli superkul att få vara med på och är jätteglad att få komma tillbaka till Newport nu när det är sommar, sist frös vi ju halvt ihjäl!
Hur sjukt är inte detta?? Igår var det alltså tre hundra dagar sedan jag åkte iväg på detta äventyret. Vilket innebär att jag har 65 ynka dagar kvar. Plus ett par veckor av resande då. Vet inte vad jag ska tycka om detta. Fick fira denna speciella dag med mina vänner, häng på stranden/parken, tacomiddag och film - perfekt söndag. Hela helgen har varit riktigt bra, har hängt ihop med tjejerna sedan fredags eftermiddag, firat 4th of July och haft så kul! Mer om det senare.
Dessvärre blev jag av med min plånbok i fredags när vi var ute. Blir så less på människor som ska ta saker från en och jag blir rätt less på mig själv också som inte har mer koll på mina grejer och inte lägger ner sakerna mer säkert. 3 betalkort, presentkort, massa andra kort och lite andra saker jag ville spara samt en fin plånbok. Men det värsta är att jag nu inte har något körkort. Känns som det är det krångligaste att lösa och jag måste ju kunna köra.. Men det får lösa sig! Nu har jag lärt mig en läxa i alla fall och det är inte hela världen. Jag ska ägna resten av förmiddagen med att göra mig iordning, gå till banken och be om nytt kort, ringa några samtal och sedan anmäla mitt körkort. Hoppas jag hinner, börjar jobba kl 1.
Förövrigt sitter nu min mamma och Peter på ett plan påväg hit och ska landa om ett par timmar! Ska bli så härligt att få träffa dom ikväll!! ♥
God dag fredag! Inte så mycket action här i bloggen men ville kika in och säga att allt är bra. Sommaren är här på riktigt och det är en sjuk värme här om dagarna. Väldigt fuktigt. Men ändå, man får vara glad för det efter den vintern vi hade. Bo har börjat camp på yacht cluben om dagarna och jag jobbar på ungefär som vanligt. Sen träffar jag vännerna så mycket som möjligt, blir mycket uteserveringar, vin, fika, parken och stranden. Vi lever gott med andra ord. Helt sjukt att det är juli nu! Vill inte ens tänka på att jag bara har två månader kvar här.. Usch!
Idag är det i alla fall 4e juli, vilket är amerikanernas nationaldag! Regnet öser ner, men vi drar på kläder och accessoarer i de amerikanska färgerna och firar så mycket vi bara kan ändå. Ska bli kul!! Ikväll blir det White Plains och imorgon hoppas jag få se lite fyrverkerier för då ska det bli fint igen. Jag jobbade nu på morgonen fram till 12 men nu är jag ledig resten av helgen! Och på måndag kommer mamsen och Peter! JIPPI
Vilken fantastisk kväll! Går inte riktigt att beskriva hur bra det var när Avicii spelade på Barclay center i lördags. Att stå och hoppa, sjunga och veva med tillsammans med 19 tusen andra människor till helt grym musik var oslagbart. Han kunde inte ha gjort det bättre.
I den här underbara miljön har jag spenderat de senaste 2 dagarna. Har varit i Madison med min värdfamilj och huset vi bodde i låg verkligen precis längs med havet. Utsikten från rummet jag sov i (the sleeping porch) var helt fantastisk med massa fönster längs med hela rummet. Kändes nästan som att sova i en båt. Både läget vi havet, men också det lite simpla och rustika gav mig verkligen vibbar av Sverige och sommarstuga. Så mys. Har haft det väldigt härligt, men såklart lite intensivt med alla barn och stor familj i samma hus. Har inte riktigt jobbat, förutom lite babysitting igår kväll, men känns ändå som man halvjobbar hela tiden.. Därför känns det ganska skönt att sitta på tåget tillbaka till OG nu (familjen kommer hem imorgon). Dessutom har jag ju en helt grym kväll framför mig, jag och mina tjejer ska nämligen se Avicii i Brooklyn ikväll!!! Kan ju inte bli annat än bra
Red cups möter sill. I fredags var det enda som påminde mig att det var midsommar alla bilder från Sverige på facebook och instagram. Att jag dessutom hade ont i magen hela dagen och fick spendera hela kvällen i sängen gjorde det inte bättre. Men så kom lördagen. Och trots att det var på fel dag, på andra sidan jordklotet och utan stång lyckades vi ändå få till ett riktigt bra midsommarfirande, mina tjejer och jag. Midsommarmat, tårta, blommor och nubbe på en picknickfilt i en fin park till tonerna av svensk musik och en och annan snapsvisa. Fortsatte i Stamford, där vi visade upp små grodorna för amerikanerna och hade det allmänt festligt. Firandet pågick ända till soluppgången, som sig bör på sommarens längsta dag. Så glad att jag har mitt svenska crew här så vi kunde fira denna underbara högtid tillsammans!
Hej och glad midsommar på er kompisar!! har suttit och kollat igenom bilder från midsommarafton de 4 senaste åren. Åh! Just denna dagen känns det väldigt jobbigt att inte få vara hemma i Sverige, fira med nära och kära, äta midsommarmat, dansa runt stången, göra kransar, leka lekar och njuta av den svenska sommaridyllen. Finns det något finare? Tror knappt det.
Här blir det inte så mycket midsommarkänslor idag. Det är visserligen ett midsommarparty i Battery Park i city dit massa svenskar går för att fira, men blir svårt att kunna gå på det då alla tyvärr jobbar.. Istället ska vi försöka hitta den äkta midsommarkänslan imorgon med picknick, kransar och lekar i parken. Sedan blir det fest i Stamford. Blir nog bra det med. Idag har jag hunnit skypa med mamsen där hemma och nu ska jag göra lite ärenden, bland annat gå till banken och luncha med Julia innan jobbet. Slutar tidigare än vanligt idag, så kanske hittar på något trots allt. Vi får se!
Ha en underbar dag där hemma! Jag saknar er! Puss och kram
I tisdags var det dags för ännu ett hejdå, då Maja tråkigt nog lämnade oss för att åka hem till Sverige igen. Vi hade avskedsmiddag med pizza och vin på California pizza kitchen. Alltid lika känslosamt att ta farväl och det gör det ännu mera verkligt att detta äventyr snart kommer ta slut för oss alla.
Denna veckan har det varit extra påtagligt. Förutom att Majsan har åkt så hade jag i måndags det där lite jobbiga samtalet med min värdfamilj om att det snart är över, att det ska komma en ny aupair, hur sista tiden ska gå till och så vidare.. Så svårt att behöva inse att jag ska lämna över mina barn, mitt hem, mitt rum och säga hejdå till hela mitt liv det senaste året. Usch. Som den mest nostalgiska människan någonsin känner jag redan nu hur svårt det här kommer bli. Vill inte lämna bubblan. I alla fall - vårt samtal gick ändå bra och det värmer att höra att dom är nöjda med mig och att de helst skulle sett att jag stannar ett år till. Dock var vi tvungna att prata om när jag ska flytta ut, då det är lite dum tajming på allt. Vet inte om jag skrivit det förut men min värdmamma är gravid och förväntas föda i slutet av augusti. Tanken är att vi ska göra övergången innan största kaoset bryter ut och jag ska förmodligen bo mina sista veckor hos Kates föräldrar, haha. Funkar ändå för mig - då får jag stanna året ut och hinna träffa bebisen och maxa tiden jag har kvar med vänner här i CT.
Som om inte detta var nog och gjorde mig tillräckligt känslosam fick jag ytterligare en stress då jag insåg för några dagar sedan att jag måste skicka in önskan om när jag vill flyga hem och från vilken stad senast idag!! Hade helt glömt/förträngt/missat detta så på ett par dagar har jag fått fatta ett beslut om hur länge jag ska stanna och resa, något som jag knappt har planerat alls. Men, vill ju verkligen utnyttja min resetid så valde att chansa lite och ansöka om flyg ca 2 veckor efter mitt år är slut från Los Angeles! Kan ju inte missa västkusten, så länge som jag drömt om det. Så nu återstår bara att köpa flybiljett dit, planera allt och spara pengar. Wish me luck på den!
Ja ni märker att allt är lite rörigt, men det jag ville komma fram till var i alla fall att denna veckan har varit en stor fet påminnelse om den bittra verkligheten man har framför sig. Vet inte hur jag kommer hantera detta. Ja ja, en dag i taget. Carpe diem på den sista tiden alltså.
I lördags efter jobbet packade jag ihop mina grejer och inväntade Nathalie som kom och hämtade mig för att åka till Julia i White Plains. Vi hängde ute i solen och åt tacolunch, drack vin och fixade oss innan jag, Jullan och Sofia tog tåget in till city för en partykväll. Vi började med sunset party på Phd, ett kärt återseende. Bästa utsikten, grym musik och helt enkelt jättekul. Vi fick oss också lite kändisspaning då Sucre från Prison Break stod bredvid oss vid bordet. Vi fortsatte med en pizzaslice och sen ett glas sangria i en bar innan vi mötte upp Ronja och ett gäng festglada människor på Avenue. Dansade och umgicks till morgontimmarna och ångrade oss lika mycket som alltid när vi satt på morgontåget, slitnare än nånsin. Men dessa underbara New York-nätter är ändå så värda det. Speciellt nu när det inte är så mycket tid kvar. Älskar verkligen den staden.
Lina heter jag, är 22 år gammal och kommer från Göteborg.
Den 9 september flyttade jag till USA för att jobba som au pair. Bor i Old Greenwich, Connecticut och tar hand om två pojkar på 1 och 3 år. Ställ gärna frågor om ni undrar över något!
Välkomna att följa min resa!
